Den enkle unge mannen av folket, stormande kär i en enkla unga kvinnan av folket, blir indragen i ett maktspel han inte förstår. Han deporteras oskyldig till en vidrig fängelseö, hans älskade gifter sig med hans angivare och efter 13 år i en mörk fängelsehåla kommer hämndens stund.

Det är ingen stor film. Ingen vinnare i Cannes. Inga statyetter. Men den är bra. I själva verket handlar filmen om livet självt. Ett slags koncentrat. Ungefär som en såpa fast bara så mycket bättre. Se och njut. Ett orosmoment bara. Jag grät inte på avsedda ställen. Med tårar hade det blivit en femma.

Jag diskuterade den här filmen i dag med en vän. Han hade inte sett den, men lovade att hyra den. Det visade sig att han följer mina råd. Vad gäller filmer, alltså. Inget kan kännas bättre för en amatörskribent. Särskilt som utlåtandet kom från ett verklig proffs. (2002)

Video den 5 februari 2002.

PS. Hur stavas ingredienser? Google ger inget svar. Lika många stavar ingridienser. Fast nu ser jag att stavningsprogrammet markerar den sista varianten som fel. DS.